Idag har jag varit på jobbet och sagt upp mig på jobbet, Isabelle och hennes dotter Alice följde med mig som stöd för att jag tyckte att det var så sjukt jobbigt. Började nästan gråta när jag skulle förklara varför jag var tvungen att säga upp mig. Det var så skönt att dom förstod min situation och de sa även att om jag skulle hitta boende här uppe så kan jag bara höra av mig så kan jag förmodligen börja där igen. 

Inte för att jag tror att jag kommer vilja flytta upp till Göteborg igen.. det ända som i så fall drar mig dit är Isabelle, Elin och Isabelles undebara dotter Alice. 

 

Isabelle och Alice följde med mig hem efter vi varit på jobbet, de hjälpte mig att packa en hel del. Fast Alice satt mest och lekte med tidningspappret ;). Underbara unge!!!! 

När vi sedan hade lagt Alice så satt vi och tittade på X factor, drack vin och snackade skit. Följde dom till bussen för en liten stund sedan... Det var nog ett av det jobbigaste jag gjort. Saknar dom båda skit mycket redan och har knappt varit ifrån dom i en kvart ens. Nu känner jag mig sjukt ensam... 

 

Pappa kommer och hämtar mig imorgon, så måste fortsätta att packa.. det mesta har jag packat ner. Känns som om jag kommer glömma hälften av mina saker. Men men...